Covid-19

Information relaterad till sjukdomen Covid-19, orsakad av det nya coronaviruset. Informationen hoppas vi kan vara till nytta för medarbetare inom både vård och omsorg och för både allmän och specialiserad vård. Informationssidan uppdateras kontinuerligt.

Observera att råden på PKC:s Covid-19 sida i första hand riktar sig till personal som möter döende personer. Därför ligger fokus på symtomlindring och på psykosocialt och existentiellt stöd. För läkare och annan vårdpersonal som handlägger personer som har en reell chans att tillfriskna gäller till stor del andra rutiner som inte tas upp på denna sida. Hit hör till exempel till exempel rutiner om antibiotika, syrgas i botande syfte, non-invasivt andningsstöd (NIV) och respiratorbehandling. Råden på PKC:s Covid-19 sida kan ändå vara ett bra komplement också vid botbar Covid-19.

Att ta hand om sig själv – och stötta varandra

Den här videon (9 min 40 sek) fokuserar på tips och råd om hur personal inom vård och omsorg kan hjälpa sig själva och varandra att må så bra som möjligt i en stressig tid. Med medvetenhet och omtanke har vi möjlighet att ta hand om oss själva och varandra. Filmen avslutas med reflektionsfrågor.

Palliativ symtomlindring vid covid-19 i allmän palliativ vård

Filmens syfte är att ge läkare, framför allt med inriktning mot basal hemsjukvård och särskilda boenden, ökad kunskap om hur man kan lindra svåra symtom i samband med Covid-19 hos den döende patienten. Den kan också kan vara till nytta för både läkare och sjuksköterskor oavsett vårdform, utan att göra anspråk på att vara heltäckande.

Lägg märke till att de läkemedel som tas upp i föreläsningen inte säkert finns i den basala hemsjukvården. I Stockholms län kan det därför bli aktuellt att ta hjälp av den specialiserade palliativa vården och ASIH. För potentiellt botbara patienter gäller även andra råd (t.ex. angående antibiotika, syrgas i botande syfte osv.). Det finns även stödjande råd angående syrgasanvändning på SäBo, var god se nedladdningsbart dokument här nedanför.

Filmen är framtagen i samarbete med Stiftelsen Stockholms sjukhem.

Nedladdningsbart material

Att samtala med närstående i livets slutskede vid covid-19

Filmens syfte (7 min 48 sek) är att ge praktiska tips till all personal kring hur man samtalar med närstående när någon är döende i Covid-19, framför allt i den allmänna palliativa vården, där man kanske inte möter döende personer varje dag. Bland annat ger videon konkreta tips om hur man kan inleda svåra samtal.

Medverkande: Peter Strang, professor i palliativ medicin och vetenskaplig ledare, PKC, Ingeli Simmross, sjuksköterska och vårdutvecklingsledare, PKC.

Samtal i livets slutskede med närstående till patienter med migrationsbakgrund

Denna film (8 min 32 sek) är en fortsättning på den förra filmen om samtal med närstående vid covid-19. Filmen ger råd inför samtal med närstående med migrationsbakgrund, när någon är döende i covid-19. Bland annat belyser filmen vikten av att fråga om kulturella och andliga traditioner, och betydelsen av att använda professionell tolk.

Medverkande: Mona Lindqvist, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och psykoterapihandledare, Transkulturellt Centrum, och Kerstin Witalis, sjuksköterska och vårdutvecklingsledare, PKC.

Länkar

Omvårdnad i livets slutskede vid covid-19

Den här videon (11 min 27 sek) ger praktiska omvårdnadstips till vårdnära personal, framför allt i den allmänna palliativa vården, där man kanske inte möter döende personer varje dag. Tipsen riktar sig mot de allra sista dagarna och timmarna i livet. Vill man fördjupa sig i omvårdnadsåtgärder i palliativ vård i allmänhet, finns ytterligare 8 st omvårdnadsfilmer här: Omvårdnadsåtgärder i palliativ vård.

Medverkande: Lilian Fransson, sjuksköterska och vårdutvecklingsledare, Ingeli Simmross, sjuksköterska och vårdutvecklingsledare, Peter Strang, professor i palliativ medicin och vetenskaplig ledare, PKC.

Erfarenheter från vård av patienter med covid-19 inom geriatrisk slutenvård

Eftersom vården av patienter med Covid-19 är differentierad, är det inte alltid samma patienter som skrivs in på olika nivåer. Symtom och behov kan därför variera beroende på om man är på Särskilt boende, akutsjukhus eller inom geriatriken.

I den här videon sammanfattar Lars Göran Lundberg (lars.goran.lundberg@ptj.se), medicinskt ansvarig läkare vid Dalengeriatriken, sina och kollegors erfarenheter av Covid-19 vården inom geriatrisk slutenvård. Filmen tar upp symtom vid inskrivning, olika vårdförlopp, vad som haft effekt och vilka problem som kan uppstå även efter utskrivning.

Filmen har fokus på behandling för patienter som har chans att tillfriskna, men kan vara av stort intresse även för personal som arbetar i palliativ vård.


Trombosprofylax vid covid-19 på särskilt boende

Risken för tromboser och embolier ökar hos personer med Covid-19. Region Stockholms Läkemedelskommittés expertgrupp för äldres hälsa ger därför konkreta riktlinjer för trombosprofylax.


Symtomlindring i livets slutskede – Läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19

De första veckorna och månaderna med Covid-19 har gett oss en del ny kunskap. Därför är det alltid viktigt att både värdera och omvärdera behandlingen för varje enskild patient eller boende.

I dag vet vi att även många av riskpersonerna på särskilda boenden kommer att tillfriskna, i en del fall genom allmän omvårdnad, i andra fall kan syrgas behövas tillfälligt.

Därför ska man först ta ställning till om den unika personen man har framför sig har en reell chans att tillfriskna. Då gäller kurativa (botande) råd som tas fram den av allmänna sjuk(hus)vården och där kan både syrgas och antibiotika bli aktuellt. Då kan personen också behöva en högre vårdnivå, tillfälligt.

Men om möjligheten att tillfriskna har tömts ut eller om personen redan från början bedömts som döende och inte längre botbar, kan man hitta bra råd i Socialstyrelsens kunskapsstöd. I kunskapsstödet finns många användbara tips, även om texten inte gör anspråk på att vara heltäckande. En del av dessa tips på symtomlindring kan också med fördel användas hos personer med chans att tillfriskna, som ett komplement till annan, kurativt syftande vård.

[2020-04-29] Socialstyrelsens delvis reviderade råd 28 april 2020


Läkemedelsalternativ vid behandling av symtom vid Covid-19

Covid-19 pandemin fortsätter och det innebär att det kan vara brist på vissa läkemedel, i vissa situationer. Region Stockholms läkemedelskommitté har därför tagit fram behandlingsalternativ för ångestdämpning, sedering och smärtbehandling vid Covid-19.

När det gäller det ångestdämpande och sederande preparatet levomepromazin (Nozinan m fl) är det bra att komma ihåg att äldre personer kan vara känsliga för preparatet och få biverkningar i form av akatisi som är en form av ”kroppslig oro” och myrkrypningar. Känsliga individer kan också få parkinsonism dvs. bli stela i kroppen. Skulle uttalade biverkningar uppstå bör man överväga att ge Akineton som minskar biverkningarna. Om en patient får sådana biverkningar, är en bensodiazepin att föredra istället för levomepromazin.

När det gäller omvandlingstabellen längst ner har en ofta använd konverteringsfaktor använts. I olika studier har man emellertid sett olika faktorer, framför allt när det gäller hydomorfon peroralt, beroende på hur studien har utförts. I tabellen anges 10 mg morfin peroralt motsvara cirka 2,6 mg hydromorfon, medan FASS anger att förhållandet kan vara 7,5:1. Det innebär att att 10 mg morfin peroralt kan motsvara 1,3-2,6 mg hydromorfon om man tittar på olika studier. Vad gäller ketobemidon, anges att 10 mg morfin motsvarar 10 mg ketobemidon, men i vissa studier har man sett att ketobemidonet möjligen är något starkare än morfin, per milligram. Därför kan förhållandet hos den enskilda patienten variera, där 10 mg morfin kan motsvara 5-10 mg ketobemidon.

[2020-04-27] Ny version som innehåller Midazolam nässpray. Läs mer här.


Palliativ vård i livets slutskede vid COVID-19

Riktlinjer av Christel Hedman, Jonas Bergström och Per Fürst vid Stockholms Sjukhem.

Senast ändrad: 2020-05-29